Upptäck den bysantinska Hagia Sofia-arkitekturen!

Hagia Sofia har stått högt sedan år 537 e.Kr. och fört vidare den arkitektoniska skönheten från varje århundrade sedan dess!

Dess unika mix av bysantinsk arkitektur med heliga islamiska och katolska inslag gör det till en attraktiv plats som lockar över 13 miljoner besökare varje år.

Besökare och designälskare som planerar att utforska moskén måste veta allt om byggandet av den fantastiska moskén och dess populära sevärdheter.

I den här artikeln ska vi utforska de små detaljerna i Hagia Sofias dolda skönhet i Istanbul och upptäcka hur dess utseende förändrades när den förvandlades från kyrka till moské!

Moskéns arkitekturstil

Även om moskén är känd för sin bysantinska arkitektur, var den också influerad av grekisk, romersk och islamisk arkitektur!

Byggandet av moskén, som ursprungligen var en kyrka, påbörjades år 532 e.Kr., på order av kejsar Justinianus I.

Den färdigställdes på cirka fem år, och de berömda arkitekterna Anthemius och Isidore lade till många romerska element i dess konstruktion.

Detta bidrog till att skapa en vacker och funktionell byggnad, och valven, valven och kolonnerna som du ser idag är en produkt av denna inspiration!

De lade också till unika ädelstenar och marmorelement till strukturen, inspirerade av grekerna.

Den massiva kupolen, moskéns vackraste element, är ett underverk av bysantinska influenser.

Kupolen gör att rummet ser mycket rymligare och majestätiska ut med sina enorma bysantinska hängen som håller upp det.

Du kan också se ottomanska arkitektoniska influenser i moskén, med tillägget av Mihrab och Minibar, vilka är viktiga böneområden!

Vem byggde Hagia Sofia?

Anthemos av Tralles och Isidor av Miletos var skickliga arkitekter och kända matematiker på 1500-talet.

De arbetade tillsammans för att bygga det underverk du ser idag i Istanbul!

Anthemus arbetade med att finslipa moskéns struktur för att enkelt kunna bära den pråliga kupolen.

Han var känd för sin briljans inom geometri och mekanik, vilket bidrog till den snabba byggnationen av moskén.

Anthemus lade också till ett nätverk av valv och minikupoler för att stödja dagens massiva kupol!

Isidore arbetade med Anthemus under hela planeringen av basstrukturen och kupolen.

Han har utmärkta kunskaper om bysantinsk arkitektur och periodens populära stilar, vilket gör att de kan skapa ett estetiskt spektakel!

Moskéns arkitektoniska särdrag

Hagia Sofias arkitektur kombinerar århundraden gammal arkitektur från olika delar av världen.

På grund av detta kombineras många populära arkitekturstilar för att skapa en fredlig och harmonisk struktur.

Här är några arkitektoniska detaljer i moskén som du måste ta en titt på när du utforskar den!

Golvet

Moskéns golv började som ett stenområde på order av kejsar Justinianus.

När kupolen kollapsade ner på golvet år 558 e.Kr. lades ett nytt lager prekonnesisk marmor ner för att skapa det nya golv du ser idag!

Prekonnesisk marmor var känd i det bysantinska riket eftersom den användes i alla berömda monument som byggdes under Konstantinopel.

Narthexen och mittskeppet

Narthex är huvudingången, som leder från den kejserliga dörren, vanligtvis reserverad för kejsaren och hans närmaste.

Tidigare hade Narthex också ett atrium omgivet av kolonnader som stod högt fram till 1800-talet.

Den inre nartexen har nio dörrar som leder till moskéns mittskepp, kantad av fyra nischer.

Du kan också hitta en lång ramp från denna inre del som leder till moskéns översta våningar.

Stödpelare

En rad av strävpelare och pelare inuti moskén är viktiga arkitektoniska element som håller upp den massiva kupolen.

De säkerställer att strukturen förblir stabil.

Hagia Sofia-moskén har också intressanta flygande strävpelare i väster i sin design, som fördelar kupolens vikt jämnt.

Dessa valvbågars flygande strävpelare skickar vikten direkt till golvet när de är fästa vid pelare.

Denna form av arkitektur var populär under den bysantinska eran.

Minareterna

Minareterna tillkom när kyrkan omvandlades till en moské och används som platser för att tillkännage bönetiderna för Adhan och Salah.

På västsidan byggde den berömda arkitekten Mimar Sinan en av dessa stora minareter, som stod 60 meter över marken.

Den röda tegelminareten på moskéns sydöstra sida är från Mehmed II:s tid, och de andra uppfördes av Beyazid II och Selim II.

Dessa minareter dateras tillbaka till Murad III-perioden.

De övre gallerierna

Det övre galleriet är ett hästskoformat utrymme reserverat för att visa upp de fantastiska mosaikerna.

Du kan också se fantastisk rungraffiti som dekorerar väggarna i det första galleriet, ritad av medlemmar av Varaniengardet från det bysantinska riket.

Bågen och Hagia Sophia-kupolens arkitektur

Den fantastiska kupolen i Hagia Sofia är 108 meter bred i diameter, med en krona som är 56 meter hög!

Det är ett arkitektoniskt underverk som har stått i 1 400 år, helt byggt av murbruk och starka tegelstenar.

Kupolen är strategiskt stödd av sfäriska triangelformade sammanfogade balkar som gör att strukturen smidigt övergår från en kvadratisk till en cirkulär kupol.

Efter att kupolens kupol föll till marken år 558 e.Kr. tillkom många stödvalv och hängande valv.

På grund av ljuset som studsar från kupolens insida ser det alltid ut som att strukturen svävar ovanför moskén, vilket ger den ett utomjordiskt utseende!

Fasaden

Moskéns exteriör är enkel, med många fönster och valvliknande öppningar som släpper in mycket solljus.

Fyra höga minareter omger den i fyra hörn, och en frodig trädgård gör att den sticker ut från omgivningarna.

För att se dekorationerna som förstärker moskéns skönhet, kolla in vår artikel om vad man kan se inuti Hagia Sofia!

Byggprocessen

Byggandet av Hagia Sofia-moskén började år 1523 e.Kr., och det började med att kejsar Justinianus beställde en vacker katedral.

Arkitekterna Anthemus och Isidore arbetade med matematisk precision med att planera kupolens struktur och andra element.

När designen var färdigställd samlades material som stenar, marmor och tegelstenar in, och en plats valdes ut för att uppföra kyrkan.

En stark grund av betong och sten byggdes för att hålla uppe konstruktionen.

Därefter började arbetarna bygga starka väggar, pelare, pelare och strävpelare för att stödja kupolen.

När kupolen byggdes härnäst lade hantverkarna till intelligenta pendanter för att fördela kupolens vikt.

När grundstrukturen var färdig kallades konstnärer till för att lägga till vackra mosaiker på väggar och tak.

Mosaikerna du ser idag var designade med briljanta bladguld och visade upp religiösa scener och figurer.

Hagia Sofia-strukturen färdigställdes slutligen år 537 e.Kr. när kejsar Justinianus invigde den med ett storslaget firande!

Restaureringar och förändringar i arkitekturen under ombyggnaden

Många förändringar gjordes i strukturen för att säkerställa att Hagia Sofias arkitektur raderades och lämnade kvar en helig moské.

Som historien berättar var moskén även ett museum i några år tills den omvandlades till en bönelokal år 2020.

Den första restaureringen ägde rum under kejsar Basil II, som återuppbyggde den kollapsade kupolen i Hagia Sofia-kyrkan.

Nya Chrubiumängel-väggmålningar och andra religiösa symboler lades till interiörerna under restaureringen.

Under den osmanska dynastin lades en liten minaret till i moskéns sydvästra hörn.

Sultan Abdulmejid anlitade arkitekterna Gaspare och Giuseppe Fossati, som kallades till för att renovera hela utrymmet för att få det att se mer moskélikt ut.

De rätade ut några kolonner och ändrade moskéns fasad.

År 1850, under dessa två schweiziska arkitekter, prydde en ny Maqsurah utrymmet.

Moskén ligger på en förkastningslinje, vilket gör den till en central plats för förstörelse under alla jordbävningar i Istanbul.

Det turkiska kulturministeriet reparerade moskéns kupol 2006 för att reparera skadorna orsakade av dessa kontinuerliga jordbävningar.

Tack vare de ständiga ansträngningarna att bevara detta monuments skönhet står det fortfarande som ett av världens främsta arkitektoniska underverk än idag!

Vanliga frågor om Hagia Sofias arkitektur

Utvald foto av Alaa Shaheen på Unsplash